Home

Arbetsgrupper

För att fördjupa diskussionen har konventet valt att inrätta arbetsgrupper för specifika frågor som det vore svårt att diskutera i detalj vid plenarmötena. Allteftersom konventets arbete fortskrider kan även andra arbetsgrupper komma att inrättas.

Varje arbetsgrupp har ett antal frågor att fundera kring.

En sammanfattande not offentliggörs efter varje arbetsgruppsmöte.

ARBETSGRUPP I

SUBSIDIARITET

Enligt subsidiaritetsprincipen skall unionen - utom på de områden där den är ensam behörig - agera endast då dess åtgärder är effektivare än de åtgärder som vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Denna princip är grundläggande för hur unionen fungerar.

Frågor:
Hur kan man på effektivaste sätt kontrollera att subsidiaritetsprincipen iakttas?

Bör det inrättas en kontrollmekanism eller ett kontrollförfarande? Bör ett sådant förfarande vara av politisk och/eller rättslig natur?

Arbetsgruppen för subsidiaritetsprincipen


ARBETSGRUPP II

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna utarbetades av ett konvent och antogs den 18 december 2000. I stadgan fastställs etiska och moraliska värden som är gemensamma för unionens medlemsstater.

Frågor:
Om man beslutar sig för att införliva stadgan om de grundläggande rättigheterna i fördraget, hur

bör detta då göras och vad vore följderna? Vad vore följderna av en eventuell anslutning av gemenskapen/unionen till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna?

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
Arbetsgruppen för stadgan

 

ARBETSGRUPP III

STATUS SOM JURIDISK PERSON

Europeiska unionen blev till genom Maastrichtfördraget 1993. I detta beskrivs unionen som "en ny fas i processen för att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken". Unionen vilar på tre "pelare", varav den första omfattar gemenskapsdimensionen (den gemensamma jordbrukspolitiken, transport, den inre marknaden etc.), den andra omfattar den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den tredje omfattar polissamarbete och straffrättsligt samarbete.

Unionen har likväl inte uttryckligen status som juridisk person.

Frågor:
Vad vore följderna av att unionen uttryckligen tillerkändes status som juridisk person? Och vad vore följderna av en sammanslagning av unionens och Europeiska gemenskapens juridiska personer? Kan de bidra till en förenkling av fördragen?

Ytterligare uppgifter om unionen och dess politik
Arbetsgruppen för status som juridisk person

 

ARBETSGRUPP IV

DE NATIONELLA PARLAMENTEN

I Laekenförklaringen betonas att "det europeiska projektet hämtar också sin legitimitet ur demokratiska, öppna och effektiva institutioner. Även de nationella parlamenten bidrar till legitimering av det europeiska projektet." I den till Nicefördraget bifogade förklaringen om unionens framtid underströks redan nödvändigheten att behandla de nationella parlamentens roll i den europeiska strukturen.

Frågor:
Hur utövas de nationella parlamentens roll i Europeiska unionens nuvarande struktur? Vilka nationella arrangemang fungerar bäst? Är det nödvändigt att överväga att inrätta nya mekanismer/förfaranden på nationell eller europeisk nivå?

Laekenförklaringen
Nicefördraget
Arbetsgruppen för de nationella parlamenten

 

ARBETSGRUPP V

KOMPLETTERANDE BEFOGENHETER

Kompletterande befogenheter avser de områden där unionen begränsar sig till att komplettera eller understödja medlemsstaternas åtgärder eller att vidta främjande- och samordningsåtgärder.

Frågor:
Hur skall de s.k. kompletterande befogenheterna hanteras i framtiden? Bör medlemsstaterna ges fullständiga befogenheter i de frågor där unionen för närvarande har kompletterande befogenheter eller bör gränserna för unionens kompletterande befogenheter förtydligas?

Arbetsgruppen för kompletterande befogenheter



ARBETSGRUPP VI

EKONOMISK STYRNING

Den nya termen styrning innefattar ett flertal begrepp, närmare bestämt god förvaltning, effektiv organisation, öppenhet och ansvar.

Dessa fyra begrepp som sammanfattas i ett enda ord är givetvis av stor betydelse för Europas framtid.

Frågor:
Införandet av en gemensam valuta innebär ett mer långtgående ekonomiskt och finansiellt samarbete. Vilka former kan ett sådant samarbete ta?

Arbetsgruppen för ekonomisk styrning

Arbetsgruppernas sammansättning
Möten
Nyckelord