Home

Nyckelorden

Rambeslut

Ett rambeslut är ett instrument som används för tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar. Rambeslut får föreslås på initiativ av kommissionen eller en medlemsstat och skall antas genom enhälligt beslut. Rambesluten skall vara bindande för medlemsstaterna när det gäller de resultat som skall uppnås men det är de nationella myndigheterna som skall bestämma form och tillvägagångssätt.

Rangordning mellan gemenskapens rättsakter

I en förklaring som fogas till Fördraget om Europeiska unionen föreskrivs att "det skall vara möjligt att ompröva klassificeringen av gemenskapens rättsakter i syfte att upprätta en lämplig rangordning mellan de olika kategorierna av rättsakter".

Det viktigaste syftet med en sådan rangordning skulle vara att göra det möjligt för den lagstiftande myndigheten att koncentrera sig på de politiska aspekterna av olika frågor istället för på detaljfrågor som den skulle kunna delegera till europeiska eller nationella verkställande myndigheter.

Den skulle klarlägga gemenskapens beslutsprocess och säkerställa att rättsakter av konstitutionell karaktär skulle antas genom ett mer komplicerat förfarande än rättsakten, som i sin tur skulle antas genom mer komplicerade förfaranden än rena tillämpningsbestämmelser. Man skulle även kunna uttrycka rangordningen för dessa olika rättsakter i deras respektive benämningar.

Se också

Gemenskapens rättsliga instrument
Kvalificerad majoritet
Förstärkt kvalificerad majoritet
Förfarande med enkelt yttrande
Medbeslutandeförfarandet
Enhällighet

Regeringskonferensen (IGC)

Regeringskonferensen (IGC) innebär en förhandling mellan medlemsstaterna i syfte att ändra eller komplettera fördragen. Den är av stor betydelse för den europeiska integreringen där förändringar av den institutionella eller rättsliga strukturen, tilldelningen av nya befogenheter och upprättande av nya fördrag alltid har varit resultatet av regeringskonferenser (till exempel Europeiska enhetsakten och Fördraget om Europeiska unionen).

Regionkommittén

Regionkommittén inrättades genom Maastrichtfördraget och består av 222 företrädare för lokala och regionala organ som utses för fyra år genom enhälligt beslut av rådet på förslag av medlemsstaterna. Rådet eller kommissionen samråder med Regionkommittén i frågor som rör regionala och lokala intressen såsom utbildning, ungdomsfrågor, kultur, folkhälsa samt social och ekonomisk sammanhållning.

Efter det att Amsterdamfördraget har trätt i kraft skall Regionkommittén rådfrågas i ett större antal frågor: miljö, socialfonden, yrkesutbildning, samarbete över gränserna och transporter.

Den kan också avge yttranden på eget initiativ.

Revisionsrätten

Revisionsrätten består av 15 medlemmar som utses för sex år av rådet som skall fatta sitt beslut enhälligt efter att ha hört Europaparlamentet. Revisionsrätten skall pröva om unionens inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund.

Rättsliga och inrikes frågor, RIF

Samarbetet i rättsliga och inrikes frågor institutionaliserades genom Fördraget om Europeiska unionen (Maastrichtfördraget) Syftet med detta samarbete är att förverkliga principen om fri rörlighet för personer och det gäller följande områden:

  • Asylpolitik.
  • Bekämpning av internationella bedrägerier.
  • Civil- och straffrättsligt samarbete.
  • Invandringspolitik.
  • Kampen mot narkotika.
  • Polissamarbete.
  • Regler för passerande av medlemsstaternas yttre gränser.
  • Tullsamarbete.

Genom Amsterdamfördraget omorganiserades samarbetet i rättsliga och inrikes frågor med målsättningen att inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Vissa sektorer har införts inom gemenskapens ramar eller gjorts till gemenskapsfrågor (asyl, invandring, passerande av de yttre gränserna och civilrättsligt samarbete).

Se också

Göra till gemenskapsfråga
Överföring mellan pelarna
Europeiska unionens pelare
Gemensam ståndpunkt