Home

Vilka utmaningar ?

Sedan mer än ett halvsekel råder fred i länderna i Europeiska unionen. Deras mål är gemensamma: demokrati, stabilitet och tillväxt.

Unionens medborgare rör sig fritt, rättsstatsprincipen respekteras och försvaras. Europeiska unionen är en av de tre mest framgångsrika regionerna i världen, det finns inte längre några handelshinder, euron har införts.

Idag ställs man inför nya utmaningar. Det finns så många krafter som driver Europeiska unionen att på nytt fundera över sin roll, förbättra sitt sätt att fungera och finna nya vägar till framgång och demokrati.

Europa i världen

I en värld som är globaliserad men samtidigt också mycket splittrad måste Europa ta sitt ansvar för hur globaliseringen skall hanteras, dvs. för dess organisation och dess sätt att fungera. Europa måste ikläda sig rollen av en makt som strider mot våld, terror och fanatism, som är medveten om orättvisorna i världen och agerar.

Genom att främja internationellt samarbete vill Europeiska unionen ändra förhållandena i världen så att de gagnar alla.

Europa vill ge globaliseringen en etisk inramning förankrad i ett sammanhang av solidaritet och hållbar utveckling.

Denna uppgift kan axlas på internationell nivå endast om Europa inför mekanismer som gör det möjligt att svara på utmaningarna med en enda röst inför världen.

Vilka mekanismer? Det är konventets sak att tänka ut och komma med förslag.

Medborgarnas förväntningar

De europeiska medborgarna ställer sig bakom unionens stora mål, men ser inte alltid sambandet mellan dessa mål och unionens dagliga verksamhet. De begär mindre tröghet och stelhet och särskilt större öppenhet av de europeiska institutionerna. Många medborgare anser att unionen bör ägna sig mer åt sina egna konkreta uppgifter utan att för den skull "lägga sig i allt" på alla nivåer.

De vill ha en bättre kontroll av de beslut som berör dem.

De europeiska medborgarna begär större öppenhet, respekt, effektivitet och enkelhet, och de hoppas också på "mer Europa".

Följande frågor är viktiga för dem: Rättvisa och säkerhet, bekämpning av brottslighet, kontroll av migrationsströmmarna. De förväntar sig även lösningar i fråga om sysselsättning, bekämpning av fattigdomen, socialt utanförskap, ekonomisk och social sammanhållning.

De hoppas på en gemensam strategi när det gäller föroreningar, klimatförändringar, säkra livsmedel.

De vill också se ett starkare egnagemang från Europa när det gäller utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor.

Medborgarna sätter kort sagt sin tillit till Europeiska unionen när det gäller alla dessa större problem som de anser att man bör lösa tillsammans.

När Europas medborgare ger uttryck åt sina förväntningar ställer de sina ansvariga och sina företrädare inför något som kan förefalla vara en paradox: en önskan om ett enkelt och klart Europa, som respekterar var och ens beslutsbefogenheter men ingriper på alltfler områden.

Europeiska konventet uppmanas att bidra med lösningar och med nytt logiskt tänkande.

Utvidgningen av Europeiska unionen

Femtio år efter sin tillkomst närmar sig unionen ett vägskäl, en brytpunkt i sin tillvaro. Europas enande står för dörren. Unionen står i begrepp att öppna sig för mer än tio nya medlemsstater, framför allt från Central- och Östeuropa.

Därmed kommer ett av de mörkaste bladen i Europas historia definitivt att vändas. Europa kommer slutligen, i ett samhälle där freden härskar, att bli en sammanhängande helhet var medlemmar kommer att ha gemensamma värderingar, ambitioner, projekt, regler och institutioner.

Men det är självklart att denna förändring som innebär att Europa får nästan trettio medlemmar kräver ett annat arbetssätt än det som användes för femtio år sedan, när sex länder lade grunden till Europeiska unionen.

Men vilket arbetssätt?

Europa förändras och därför måste unionens sätt att fungera, dess regler och själva den roll som den spelar gradvis förändras.

Det är denna förmåga till förändring som utgör grunden för uppbyggnaden av Europa sedan mer än femtio år tillbaka och det är nu Europeiska konventets uppgift att föreslå en anpassning och en förnyelse av den europeiska institutionella och politiska ramen.

Europeiska konventet måste därför föreslå tydliga samförståndslösningar på grundläggande frågor. Här följer några:

· Hur skall man organisera fördelningen av beslutsbefogenheter mellan unionen och medlemsstaterna?
· Hur skall man bättre definiera de europeiska institutionernas respektive uppgifter?
· Hur skall man säkerställa enhetligheten och effektiviteten i unionens agerande gentemot omvärlden?
· Hur skall unionens legitimitet förstärkas?

När konventets uppdrag löper ut under 2003 kommer det att lägga fram sina förslag för Europeiska rådet som regelbundet samlar stats- och regeringscheferna för unionens medlemsstater. Nästa regeringskonferens kommer att arbeta utifrån denna grund.




Referensdokument:
Laekenförklaringen
Stadgan om de grundläggande rättigheterna

Ytterligare information:
De europeiska medborgarnas åsikter
Europeiska unionens institutioner
Europeiska unionen i korthet och några siffror